In Sweden the voluntary socialwork is a complement to the public authorities. The voluntary organisations has become more important considered helping people in different situations of need.The aim of this study has been to examine the voluntary organisations meaning for individuals.The aim was reached through interviews by five guests from different organisations. We have also interviewed two employees from the different organisations to find out if there is any differences in their way of work.This study indicates that the organisations means a lot for the individuals. The social network, something to do during the day, a kind treatment but also the milieu are factors that seems important for the individuals. The organisations even creates a feeling of connection and satisfy other kind of needs.

In Sweden the voluntary socialwork is a complement to the public authorities. The voluntary organisations has become more important considered helping people in different situations of need. The aim of this study has been to examine the voluntary organisations meaning for individuals. The aim was reached through interviews by five guests from different organisations. We have also interviewed two employees from the different organisations to find out if there is any differences in their way of work. This study indicates that the organisations means a lot for the individuals. The social network, something to do during the day, a kind treatment but also the milieu are factors that seems important for the individuals. The organisations even creates a feeling of connection and satisfy other kind of needs. .

Denna studie syftade till att finna svar hur verksamheter som genomför evenemangsprojekt arbetar med riskhantering och vilka sekundÀra effekter riskhanteringen kan leda till. Studien syftade Àven till att finna svar ifall evenemangsansvariga anser att riskhantering Àr lönsamt. Anledningen till att vi valt att studera detta Àmne Àr för att evenemangsindustrin Àr en av de störst vÀxande marknaderna. Evenemang av olika karaktÀr attraherar stora folkmÀngder och riskerna blir mer pÄtagliga desto fler mÀnniskor som samlas pÄ en och samma plats. Teori och tidigare forskning visar att alla evenemangsprojekt inte genomför en tillrÀcklig riskhantering, trots att riskerna Àr mÄnga och dess konsekvenser kan vara förödande.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med evenemangsprojekt för att fÄ en uppfattning om hur de arbetar och ser pÄ riskhantering.

Riskhantering i byggbranschen Àr ett sÀtt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstÄ i ett byggprojekt. Det Àr en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sÀtt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men Àven ett sÀtt att ta tillvara pÄ möjligheter. General- och totalentreprenader Àr tvÄ vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen pÄverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, dÀr entreprenören har ett större Ätagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jÀmfört med i en generalentreprenad. Denna studie undersöker skillnader i byggentreprenörers riskhantering mellan de tvÄ entreprenadformerna.

Riskhantering i byggbranschen Àr ett sÀtt att identifiera, belysa och hantera risker som kan uppstÄ i ett byggprojekt. Det Àr en del i arbetet mot en god projektekonomi. Ett sÀtt att styra risker, förebygga skador och ekonomiska förluster, men Àven ett sÀtt att ta tillvara pÄ möjligheter. General- och totalentreprenader Àr tvÄ vanliga entreprenadformer i Sverige idag. Entreprenadformen pÄverkar parternas risk- och ansvarsfördelning i ett projekt, dÀr entreprenören har ett större Ätagande och en större riskexponering i en totalentreprenad jÀmfört med i en generalentreprenad.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svÄrstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrÄn sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats Àr syftet dels att ge en bild av och exempel pÄ hur riskhantering kan gÄ till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och dÀrtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts frÀmst av tvÄ intervjuomgÄngar med fem informanter i varje.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet har gjort organisationers riskhantering till en viktig men svÄrstrukturerad aktivitet. I en förstudie (Sparf, 2004) har en riskhanteringsmetod utifrÄn sociologisk systemteori utarbetats (STRIM). I föreliggande uppsats Àr syftet dels att ge en bild av och exempel pÄ hur riskhantering kan gÄ till i teori och praktik och dels att testa den empiriska giltigheten hos STRIM. De bakomliggande systemteorierna rekapituleras och dÀrtill har teorier om riskhantering lagts. Den empiriska undersökningen har utgjorts frÀmst av tvÄ intervjuomgÄngar med fem informanter i varje.

The market communication in organisations is vital to manage the competition. Studies have shown the importance of market communication in both private and public organisations.Since the past decade market communication has been acknowledged as an instrument to provide the organisations target group with valid information.This thesis is a study about the differences in market communication between private and public organisations. To manage this we asked ourselves the question:?- What distinguish the market communication in a private respective a public organisation??We have done qualitative interviews to get the best result for our study. We have interviewed both types of organisations and our respondents have leading strategic position in their organisations.Our research highlights important differences between private and public organisations in matter of tactics in market communication.In conclusion the result shows a great difference in how an organization is managing their communicative strategies all depending on if it is a private owned company or a public organisation..

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

Byggverksamhet innehÄller vanligtvis mÄnga och varierande osÀkerheter, som bÄde kan uppfattas som risker och som möjligheter. Byggföretagen har oftast en stark bild av hur riskhanteringen ska genomföras och har verktyg i form av checklistor och annat till hjÀlp för projektledningen. Nu nÀr fler och fler företag blir ISO certifierade sÄ blir riskhanteringen en allt viktigare del av verksamheten. Syftet med rapporten var att kartlÀgga hur nÄgra byggföretag i Norrbotten inom utvalda projekt sköter riskhanteringen med avseende pÄ uppstÀllda mÄl och krav. Arbetet började med en litteraturstudie för att fÄ insikt i Àmnet.

Fallföretagen har uppmÀrksammat de flesta risker som teorin behandlar och har Àven hanterat dessa risker i stor utstrÀckning enligt teorin. Vi har analyserat fram fem grundlÀ'ggande orsaker till varför företagen hanterar riskerna som uppstÄr vid outsourcing av produktion pÄ det sÀtt de gör. Dessa Àr nivÄ av outsourcing, typ av produktion som outsourcas, hur stor kund företaget Àr hos sina leverantörer, geografiskt avstÄnd till leverantörerna och relationer till leverantörerna.

This thesis examine if social voluntary organisations are independent or if they are being regulated by the public sector. We ask how free the organisations are since they get so much support and funding from the municipality. This is examined by looking at the homogenisation pressure, which means that organisations are being exposed by a pressure to become more similar. The control that the municipality has over the organisations is another aspect in this paper. The study focuses on the relation between the municipality of Linköping and three social voluntary organisations and their characteristics.

Titel: Riskhantering inom smÄ till medelstora företag.Problem: Olika sorters risker kan förekomma och pÄverka företag dÀrför stÀlls frÄgan hur hanteringen av dessa risker sker inom smÄ till medelstora företag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur smÄ till medelstora företag hanterar risker.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod ligger till grund för uppsatsen. Intervju har anvÀnts för att införskaffa nyttig information i undersökningssyfte. Intervjuer frÄn respondenterna har sammanstÀllts, sammanfattats och analyserats.Resultat: Företagen i uppsatsen har en god riskhantering. De risker som de sjÀlva inte kan hantera outsourcas till riskhanteringsspecialister.Problemet Àr att kostnaderna inte ska överstiga vinsterna med hanteringen. Företagen har dock hittat en bra balans dÀr.

The purpose of this essay was to identify the primary stakeholder in aid organisations, by which we mean whom they make their annual report for, and to analyse if there were any differences considering the design of their annual reports depending on which their primary stakeholder is. The method we used to explain the choice of primary stakeholder and the differences in the annual reports was a multiple case study. The collected data came from telephone interviews with 23 representatives from aid organisations and a review of annual reports. The results were analysed through pattern matching. We found that aid organisations do not have a primary stakeholder as in incorporated organisations.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.